Jag står och ser på ett spindelnät...det glittrar i solen, i vinden
jag ser ett spindelnät bredvid det första... oj det är alldeles perfekt...
jag tänker på mitt liv, som det är nu.
Så många helt underbara människor som kommer i min väg
kan jag vara något annat än helt hänförd och lycklig..
nae...hur mycket tacksamhet kan en människa känna?
Hur mycket glädje? Kärlek? Respekt?
Hur mycket som helst...så det svämmar över och
strömmar ut...
Så det böljar fram och tillbaka, genom...spindelnätets fina trådar...
som är starkt och hållbart
Om det kommer en storm och sliter sönder nätet
då bygger jag upp det igen...för jag har ritningen i mig
känner precis hur det ska se ut..
Om jag dör, så kommer jag till spindelhimlen... *blink*
Vad som finns där...ja det vet alla spindlar ;)
// Da spider
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar